Mina matfunderingar tog fart under och efter en promenad runt Djurgården i söndags. Vi pratade om ungefär samma tankar, om samma erfarenheter och när man uttalar någonting högt och lyssnar på vad man själv säger inser man var man befinner sig och om man är nöjd med var man är.
Mamma nämnde, när jag träffade henne senast, att om jag ville prata med någon som kämpat med socker kunde jag ta kontakt med en bekant mamma pratade med emellanåt. Jag har haft det i tankarna sen dess men har inte vågat ta steget. Och funderat på ingången. I söndags tog jag kontakt och det var så skönt att prata vidare om sockerkaoset med någon som förstod och börjat bearbeta. Och att få insikt och bekräftelse. Och hopp, mod och verktyg. Verktyg nr 1: mål och skafferirensning.
Hela affären kantas av mina gamla misslyckande, att jag så ofta har kommit en bit på vägen för att bara falla tillbaka och förlora det jag kämpat för, i en vecka eller ett halvår. Jag samlar tankar och mod för att denna gången lyckas med balansen mellan att tillåta sig att falla utan att det är ett misslyckande och att ha ett stadigt mod och fokus på mål och vad jag själv vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar