På tunnelbanan på vägen till skolan ringer telefonen och jobbet undrar om jag går i skolan. Ja, till fyra. Jaha, då var det inget (jag hade skrivit tis-tors 12.30-16.15 men det är kanske svårt att förstå att onsdagen ingår). En minut senare ringer de och frågar om jag kan komma direkt efter skolan. Jag visste det... När jag pratade med dem tyckte de att det var dumt att jag slutade så sent eftersom kvällspasset går på klockan fyra men jag tänkte att har de kris lär de väl ändå ringa, och vips, efter fyra dagar ringer de. När jag väl kom dit hade jag inga kläder att ha på mig utan fick låna en killes fläckiga fleece och hade dessutom kort trikåkjol och leggings till. Suuperhighfashion. Jag saknar våra strikta beige rutiga skjortor från mitt gamla jobb.
Usch, allt känns bara strul på jobbet fast jag är glad att jag har ett jobb. Och arbetskamraterna är schyssta. Och jag hoppas att jag kommer gilla lönekuvertet.
Och så måste jag säga att jag medvetet gick mot min magkänsla som jag lovat mig själv att aldrig mer göra. Men jag hade ju inget val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar