Övningar i uppmärksamhet, närvaro, läsa mellan raderna och idag la vi till en aktivitet. Man skulle göra någonting (och det var på riktigt) samtidigt som den andra iakttog och man själv skulle vara närvarande, men upptagen. Ett tips var att skriva ett brev. Mitt adresserades Mamma.
Och jag ville så gärna skriva ett brev till mamma. Hon har gjort det igen, eller är det jag. Kan hon inte bara vara min mamma, bry sig om mig, ägna sig helt och fullt åt mig och känna? Jag vetvetvet att mamma älskar mig, att hon bryr sig. Och jag vetvetvet att hon är en annan person är enbart mamma. Mitt problem är att jag har svårt för den delen som inte är mamma. Den delen är barnslig och självupptagen. Orolig och bekräftelsetörstande. Min mamma är stark och självständig. Bilden går inte ihop. Klok - naiv.
Hon kom på besök i lördags kväll. Jag visste ingenting men hennes bror visste. Det var en överraskning till mig och jag blev så lycklig när jag fick se henne, äntligen fick krama henne. Vi hade en supermysig lördagskväll med stek och potatis och Melodifestival och popcorn. Efter det var jag tvungen att åka hem och på söndagen sågs vi en timme efter jobbet innan jag var skulle iväg på ett möte. Jag frågade henne om hon inte ville komma ut till mig senare, framåt kvällen. Ja (njae), vi får se/höras... Hon låter det nog sjunka in och mogna, hon kommer så klart. Det blir för sent svarar hon när jag ringer efter mötet, och det handlar om vi kunde ses senast klockan sju.
Jag blir besviken när jag inser att det inte alls handlar om att hon har kommit enbart för att hon vill vara med mig, vara hos mig. Jag är tacksam över att hon inte tar för givet att hon kan sova hos mig utan att fråga men jag hade så gärna velat att hon skulle fråga om hon fick sova åtminstone en natt hos mig. Hon fortsätter med att fråga om jag kommer förbi på vägen hem. I går fick jag ett sms med frågan om jag ville komma efter skolan. Jag hinner inte ljög jag. Sedan får jag reda på att hon skulle till Åland i dag. Jag ska till Åland sa hon. Vill du ta min bil hem på torsdag? Vi stannar nog till söndag. Vi? Självklart skulle hon inte till Åland själv.
Jag saknar min mamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar