Är flowet borta?

Försenad leverans av vagnar i Stockholm. Det är på gränsen om vi hinner fram till Mora i tid. Men det ska nog gå. Och flow handlade som sagt om att inte fästa sig vid problem och bekymmer utan låta dem passera. Så flowet remains. Där med basta!

Published with Blogger-droid v1.6.5

När man blir ersatt.

Det är en egoistisk tanke det där. Jag själv vill vara fri, ville vara fri och var nästan fri. Blev anklagad för min frihet och såg inte problematiken. Nu, när det är jag som blivit utbytt, känns det nog inte så mycket som jag trodde. Fast på ett sätt ändå mer oroligt än jag trodde. Jag tänker på det trots att jag inte behöver och jag tycker synd om denna blonda tjej eftersom jag vet hurdan han är.

Men. Det går ju inte ihop. Jag måste jobba på mitt ego.

Published with Blogger-droid v1.6.5

Rutinen sitter i.

Jag börjar bli mästare på att packa. Denna gången hann jag knappt tvätta emellan men med lite stöd från morföräldrarna så gick ju även det! Rena trosor, ett par leggings och ett par jeans. Så är man on the road again. Och jag kan inte förklara lyckokänslorna som jag haft i kroppen idag. Det känns fint.

Men jag undrar om jag flyr? Näjdå, inte! Bara från den tråkiga flyttpackningen tror jag. Det borde vara rutin på den med vid det här laget, och bättre lär det väl bli...

Snart är det nog dags att sova så det blir några timmar inatt. Måste nog stiga upp fyra imorgon, måste åka fem. Oh Lord!

Sen måste jag också nämna det allra lustigaste denna veckan. Jag får erbjudande om att komma till fjällen och skriver lite till och från och fram och tillbaka om detta. Helt plötsligt kommer det en statusuppdatering från Mr X om att det dagen efter smäller och att det är fjällen som gäller. Samma fjäll. Samma helg. Oh why? Äsch då. Fjället ska nog vara stort nog för oss båda. I åtminstone min värld.

Det måste vara detta som är Flow.

Jag upplever just nu ett flow. Det handlar nog om att inte fästa sig vid det som är dåligt och istället tacka och ta emot det som faktiskt är bra och låta det andra gå förbi. Då upplever man bara ett enda flöde av positiva händelser.

Life is good.

Den ekonomiska biten.

Ska man tänka på den? Ska man tänka på den alls? Om pengarna finns på kontot, kan man inte bara spendera dem då utan att tänka två gånger? Visst, jag kommer kanske behöva dem men kan inte 2,5K få gå direkt till en resa till svenska fjällen, utan att jag blinkar? Visst kan de väl?

Äsch. Jag har ju ändå redan bestämt mig! Jag ska till Lindvallen imorgon. Och där med basta. Ångest kan man ha när man bli gammal (eller så är resan ett faktum för att slippa ångest) och över större saker än ekonomi. Pengarna finns ju. Just nu. :)

Sådär. Flyttlådor inköps i eftermiddag men packas i sista minuten i nästa vecka. Fucking awsome.

Som den 80-åring jag är.

Mina ben svullnade på planet hem. Och AJ så ont det gör! Mitt i natten trodde jag att vänsterfoten skulle sprängas, eller spricka. Hade varit en fin syn det. Försökte använda mig av gamla tricket Trampa symaskin men inte fan hjälpte det! Tog en vända runt planet ihop med far som övervakare men det blev bara aningens bättre. Låg längst bak på golvet med fötterna rakt upp, samma resultat.

Nu har det gått ner lite till. Det kan bero på sandlopporna har vi kommit fram till. Jävla sandloppor - och så de kliar! Betten alltså. För jag hoppas att jag inte tagit med mig några hem! Extra jobbigt det blev... Men nu vet jag hur det är att ha svullna fötter.

Väl tillbaka hemma.

Semestern är slut och nu är det kallt. Även om jag gillar det, så är det kallt.

Och tråkigt. Och så sjukt konstigt. Vad ska jag göra, och är jag hemma? Jag ska ju bara i princip plocka ihop alla mina tillhörigheter och sortera dem i olika lådor för olika destinationer. Lagring, mitt nya flickrum eller Stockholm. Och lägenheten är som efter ett bombnedslag. Det blev ingen julstädning här inte. Jag har ju inte varit Hemma! Och när jag har varit hemma har jag varit trött. Och nu är jag trött. Trött-trött-trött. Och less.

Jag har läst tre böcker under dessa två veckor. Mer än de senaste åren! Höjden var Bob Hanssons Kärlek hur fan gör man? Pappas bok som jag tog över när han blev klar. Jag har tänkt att den ska få bli ett eget inlägg.

Gott nytt år.

http://vivianmaier.blogspot.com/

Nyårslöfte.

Strax innan det nya året togs alla nya möjligheter upp och jag frågade nyfiket om årets nyårslöfte likt jag minns en promenad på en pir på västkusten i slutet av sommaren som förändrade hela livet.

• 80 cm i midjemått
• Flytta från byn
• Självständighet

Mitt löfte skrattades det åt. Högt. Deras skrattades det åt. Tyst.

Ja, mitt är självständighetslöftet. Jag ska sluta vara beroende av andras bekräftelse. Så långt jag kan. Så långt som är möjligt. Jag ska kunna sitta i min nya lägenhet i en förort till Hufvudstaden helt själv utan att det myar i hela min kropp. Utan att behöva ha FB som sällskap 24/7. Det är ett svårt nyårslöfte, men jag måste.

Går på vad som helst.

Jag lovade mig själv 2007 - ingen mer familjesemester. I'm back! I'm back!

Imorgon ska vi shoppa. Hoppas att det går bra.