Helgen har bara börjat.

Jag ser lätt allt som jag inte gjort i dag som jag skulle ha gjort men försöker istället vara sjukt nöjd över mitt beslut som förhoppningsvis förändrar mitt liv!

Löprundan blev av men betydligt kortare än nödvändigt, men den blev av! Snabb dessutom eftersom det var kallt och jag hade för lite kläder på mig. Linssoppan blev typ gjord, tre portion istället för tolv och inte lika välarbetad, med det blev mat. Natten skulle bestått av rumpskakande på Klubb Spiderdogs men D, B och jag nöjde oss med att sitta i soffan efter middagen och dricka vin, äta pepparkaksdeg och snacka framtid. Kanske så mycket bättre!

Fantastiskt liv anyway.

11-11-11

Datumet för Stockholms Dramatiska högskolas öppet hus. Och dagen som jag bestämde mig. Jag ska bli mimare. There ain't no other way

Att prata med eleverna och lärarna, se en lektion och att bara vara i lokalerna... Jag är bestämd, jag ska in.

Inspiration. II

Så där ja. En vecka senare och jag har äntligen köpt ingredienser till soppan. Det gäller att inte förta sig.

Jag känner att jag kommit igång med träningen, att den blir av och att jag tycker att den är rolig. BodyPump i förmiddags med lite extra viktutmaning, en liten löprunda på 5,5 km i går och BodyBalance i tisdags. I söndags körde jag dessutom ett extra BodyPumppass som satt som en smäck innan jobbet.

I måndags var det vilodag, kan man säga. Det var första klassen på denna terminens mimblock och det är ett träningspass i sig. Jag Älskar Fysisk Teater. Och jag älskar vår lärare. Jag blir så inspirerad och taggad och jag vill vill vill! Jag vill uttrycka, experimentera, göra, utmana mig själv och andra! Anne hade två utmaningar till oss under våra fem veckor/lektioner.

1. Utforska våra kroppar. Vad kan de? Vad klarar de? Hur reagerar de? Vi fick i uppgift att experimentera och undersöka hur kroppen reagerar på olika saker vi kan utsätta kroppen och sinnet för. Jobba en hel dag, var vaken hela natten och går till jobbet - se hur det känns, hur mår du, hur beter du dig? Positivt? Negativt? Brukar du springa 30 minuter på din träningsrunda - spring 3 mil! Reaktioner?
   Jag blev direkt sugen på att se hur jag reagerar på en natt utan sömn - som ett aktivt val. Och jag är sugen på att se hur jag reagerar på att leva en normal dag men utan att äta någonting på hela dagen. Kanske bara dricka vatten. Klarar jag det??
   
2. Att komponera en egen redovisning där allt är tillåtet att utforska och göra. Vi får alltså sätta ihop en helt egen grej. Där vi har helt fria tyglar. Vilket är kittlande och skrämmande. Jag vill inte fega den här gången. Jag vill hitta något som ligger mig nära. Jag vill uttrycka något och göra det på riktigt. Det snurrar i min skalle.
   

I morgon är det öppet hus på Stockholms Dramatiska Högskola och i dag har jag skickat in en ansökan till mimprogrammet.

I morgon ska jag dessutom springa en runda, koka linssoppa, äta middag hos min gamla roomie och min hyresvärd och gå på Klubb Spiderdogs. Det ska bli en sjuhelvetes morgondag! Bäst att jag sover.

Inspiration.

Som lördagsunderhållning kollade jag på tredje avsnittet av Du blir vad du äter. Starkt program med en tjej som verkligen ville förändra sina matvanor och med en varm sambo som verkligen ville sin blivande frus allra bästa. Och som hon lyckades - man kan!

Nyttig mat = god mat, oftast.

T.ex. linssoppa.

Nystart!

Innan jobbet lyckades jag locka mig själv till gymmet. Hade planerat styrka men med tanke på morgondagens BodyPump så körde jag 30 min i roddmaskinen istället. Längsta roddpasset än så länge och jag kom 6000 meter med en medelhastighet på 2:29/500m. Som alltid.

Det känns skönt att jag verkligen kom iväg för jag hade kunnat mygla. Om det inte var för SATS 2ggr/v-kampanj hade jag kanske inte... Jag vill ju ha mina två stämpar - och vips - imorgon kommer andra! Och så känner jag mig stark att jag kommer igång direkt när jag är tillbaka.

Nu krävs hård ansträngning efter en vetemjölsvecka! Lagom inför mimkursen som jag verkligen sett fram emot och tränat inför degar jag ner mig totalt. Nya tag! Matlådor trots det delade köket och passupp på godis och glass. Pass upp!

Rotar.

Så är jag tillbaka i Stockholm - två jobbdagar har jag hunnit med och en natt i krypinet. Och det känns bra. Det är skönt att vara tillbaka.

Anledningen till att jag inte känner mig hemma någonstans just nu tror jag inte har så mycket att göra med lägenheten utan att jag inte känner mig rotad eftersom jag inte riktigt vet vad som ska hända. Tidigare har jag hunnit landa men inte denna gången. Rummet och allting är egentligen helt okej (även om ett eget kök står högt i kurs). Jag ska rota mig. Lite löst ändå.

Mittpunkten.

När jag kommer hem vill jag att världen ska kretsa kring mig. Eller att de i min närhet åtminstone väntat på att jag kommer hem och planerar delar av sin vardag efter mig och kanske något roligt att göra - såsom jag gör när jag får besök.

Jag tror världen försöker säga något till mig.

Snart ska jag se En enkel till Antibes med pappa - det har jag planerat.

Gårdagen i bilder.

Mormor bjöd på rester - de bästa på länge.

Elin bjöd på glögg och pepparkakor - de första i år.

Jag träffade finaste Thindra för första gången.

Grå klump.

Mamma ringde och bjöd ut mig på ett varv runt elljusspåret. Jag måste bli arg på henne innan jag kan övergå till att bli sur och sen vidare till ledsen (fast då inte på henne).

Det är nåt inre barn som alltid känner sig ensamt, övergivet och misslyckat.

Platt och trist och meningslöst.

TVad ska man hitta på?!

Jag hade planerat in en cykelrunda i dag men jag kan inte förmå mig att sticka ut. Det är grått och trist och det är tråkigt att vara ute själv. Jag försöker intala mig själv att vara stark men kan inte inspirera mig och övertala mig varför.

Det gäller att passa på egentligen för cykeln kan jag inte ta med mig till Stockholm. Jag väntar och ser...