Efter fyra nätter borta har vi inte varit närmare än att hålla handen under en spelning på Harrys, enbart för att komma längre fram i publiken. Jag vet inte om det ens hade hänt nåt om jag hade velat men jag är ändå stolt. Jag kan. Imorgon åker jag hem.
Published with Blogger-droid v1.6.5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar