Tänker inte åka hem igen.

I princip så fort jag träffar mor ber hon att vi ska umgås under veckan när jag är hemma, för hon åker till Köpenhamn på skärtorsdagen. Hon ska gå en utbildning och det är första tillfället. Fine, fast tråkigt... Sen lägger hon till att hon åker hellre till Köpenhamn än sitter själv över påsk. SJÄLV? Tack. Nej, för hon kan ju inte veta att jag ska åka hem över påsk. Och så är det Jag som är egoistisk. Klart att hon ska på utbildning men att lägga till det sista? Och så är det Jag som tar saker och ting för givet?

Att jag ska bli arg, besviken eller ledsen så fort jag träffar mamma... Från hennes sida är det bara jag som inte förstår hennes livsvärld men att hon mycket väl förstår sig på min och förstår hur det är att flytta till ett nytt ställe. Hur kan hon veta det?? Och hur ska jag hinna med när hon ständigt personlighetsutvecklas och säger en sak men visar något annat?? Pappa sa dessutom att han åker iväg en dag tidigare nu så vi får ännu mindre tid att träffas...

Varför ska jag ens komma hem? Jag har visst blivit vuxen. Livet är inte som när jag var barn, även om jag önskade att vissa saker var det.

Published with Blogger-droid v1.6.5