Jag bestämmer mig för att vara självbehärskande. Inte så mycket mig själv. Inte ge så mycket av mig själv. Och det går bra. Tills jag minns att man inte får någonting tillbaka om man inte satsar, friskt vågat hälften vunnet. Så jag bestämmer mig för att vara mig själv. Blotta mig för mig själv och andra.
Självklart går det åt skogen och jag sitter med hjärtat i handen och undrar var jag gjorde för fel. Nej, jag vet ännu inte hur långt jag fallit. För kanske var jag snabb med att stänga igen. Och mota bort mig själv och han. Sluta. Kanske kan jag inte hantera det. Du får inte bli kär i mig. Nej, jag vet, du har sagt det. Du får gärna ligga med mig. Jag vet inte, kanske vill jag bara inte vara själv. Kanske vill jag bara vara med dig.
När är det min tur? På riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar